Migränmedicin och Ny Migränbehandling genom Forskning – När Då?

Migränbehandling genom ny forskning lär vi få vänta på. Hur många gånger har man inte önskat att få slippa denna eviga migrän. Varför kan det inte vara en sjukdom som går att bota? Ska det vara så svårt att kunna hitta den slutliga lösningen på denna migränplåga.

Nu har jag ägnat ganska mycket tid till att gå igenom vad som egentligen pågår inom migränforskningen. Men det är inte helt lätt kan jag säga. Ny migränbehandling handlar helt och hållet om pengar. Mycket pengar. Den som kommer med nästa innovation och lyckas omvandla den till en fungerande migränmedicin kan se fram emot lata dagar på stranden. Så därför är det en hel del hemlighetsmakeri och ingen vill lämna ut någon information förutom den officiella. Och den är inte alltid helt lätt att förstå sig på. Men jag tänkte ändå dela med mig av hur jag uppfattar läget just nu.

Det förekommer inte så mycket nytt inom migränforskningen tyvärr. Inte så konstigt kanske när man tänker på att det var evigheter sedan den senaste triptanmedicinen kom ut på marknaden. Varför skulle det då helt plötsligt dyka upp en migränmedicin som löser alla problem. Nä, det ser ganska dystert ut kan jag säga, om du nu, mot förmodan, hade hoppats på goda nyheter så måste jag göra dig besviken.

Migränbehandling genom annan administrering 

En del olika studier pågår i alla fall när det gäller migränbehandling och på vilket sätt tidigare kända läkemedel kan administreras. Med det menas på vilka olika sätt migränmedicinerna kan tas upp av kroppen.

På senare tid har två olika triptaner testats där man i form av ett plåster tillgodogör sig medicinen. Ett annat sätt att ta medicinerna är med nässprayer. Man forskar också på migränbehandling med inhalatorer, där läkemedlet tillförs via lungorna och på så sätt tas upp snabbare av kroppen. Här finns också en migränmedicin redan framtagen som dock inte ännu kommit ut på marknaden.

Man forskar även på läkemedel vad avser akut och preventiv migränbehandling. Dessutom studerar man läkemedel som påverkar serotininhalten, vilket ju inte är helt nytt om ni hängt med i medicinfloran för migrän. Man försöker även hitta medel som inte har de sammandragande effekter på blodkärlen som triptaner och ergotaminer har. Forskning pågår också angående olika mediciner som man kan blanda med varandra, så kallade kombinationspreparat.

Ett mer och mer vanligt fenomen numera är läkemedel som inte alls är avsedda för migränbehandling, men som bieffekt har visat sig kunna vara effektiv även mot migrän. Ett välkänt sådant är botox. Men nu forskar man till exempel på ett läkemedel som används vid Alzheimer som skulle kunna hämma CSD, cortical spreading depression, som är ett tillstånd som uppstår i hjärnan i samband med ett migränanfall. Enligt vad jag förstår så har man inte ännu börjat testa detta på migränpatienter.

En liknande positiv migränbehandling har också visat sig hos personer som genomgått en plastikoperation för så kallat ansiktslyft. Här handlar det dock inte om någon ny migränmedicin utan istället ett ingrepp mot migränen som är permanent.

Vid denna speciella operation så kontrollerar man också nerver och blodkärl som ligger vid patienternas triggerpunkter. Denna metod har ju inte framkommit genom någon speciell forskning, men jag tyckte det kunde vara värt att nämna här i alla fall. Det kanske är det mest positiva i den här rapporten. Men tyvärr en dyrbar metod.

Vidare så har forskarna alldeles nyligen kartlagt uppkomsten av så kallad ”frysmigrän”. En del migräniker får sina anfall när kroppstemperaturen sjunker, om än aldrig så lite. Det kan till exempel ske när man dricker en kall dryck eller när man äter glass. Migränattacken kan också uppstå när man är utomhus vid låga temperaturer. Den fortsatta forskningen syftar till att undersöka om ”vanlig” migrän uppstår ur samma mönster. Om det eventuellt kan ge någon ny migränbehandling är än så länge skrivit i stjärnorna.

Kärlvidgande läkemedel har länge varit ett problem. Personer med migrän kan lätt får anfall av dessa läkemedel. Det är ju ganska vanligt att en del av våra migränläkemedel har huvudvärk som biverkan! Läkemedlen ökar bildningen av kväveoxid (NO) vilket man misstänker kan vara orsaken till ett migränanfall. Forskning förekommer angående kväveoxid som är både virus- och bakteriedödande och frisätts i blodkärlen när vi blir infekterade. Den här forskningen med NO-hämmare som migränbehandling har pågått i Danmark under en tid. Men forskningen verkar inte komma någon vart. Enligt vad jag förstår så kan det påverka immunsystemt. Dock svårt att få någon riktig information om denna forskning.

Att påverka sjukdomar med magnetstimulering är en gammal beprövad metod som tidigare förbjöds i vissa länder, bl.a. i Sverige. Man kunde själv, med rätt utrustning, bota sina sjukdomar. Men läkarna skulle väl antagligen bli arbetslösa så därför förbjöds metoden… Man har nu tagit upp en forskning som kallas transkraniell magnetstimulering (TMS) där en liten apparat med magnetisk funktion används.

Det här är en metod som redan finns tillgänglig, men som man nu försöker förfina. Som migränbehandling placerar man apparaten mot nacken vid ett anfall. Apparaten levererar då en magnetisk puls för att på så sätt normalisera den elektriska aktiviteten som oftast är för hög. Tidigare forskning har visat att TMS kan lindra smärtan vid migrän. Vad som däremot är nytt är en apparat som istället för magnetpulser levererar elstötar. Men när denna apparat kan vara ute på marknaden vill ingen uttala sig om.

Genforskning kan ge ny migränbehandling

En helt ny forskning och som många tror kan vara framtidens migränbehandling är forskningen kring CGRP-hämmare. Den här forskningen har pågått ganska länge men tyvärr har forskarna inte lyckats med att få ut en migränmedicin på marknaden ännu. Medicinens biverkningar har ställt till med problem som man nu håller på att försöka åtgärda.

CGRP (calcitonin gene-related peptide) är en signalsubstans som man vet uppkommer vid migrän och som är sammanlänkande med migränen. CGRP-hämmare är ett helt nytt område när det gäller migränbehandling och ska inte jämföras med tidigare migränmediciner. Läkemedlet förhindrar inflammation i kärlen utan att leda till kärlsammandragning. Pga. läkemedlets biverkningar är det idag svårt att säga när det kan finnas ute på marknaden.

Forskningen kring migrän har ändrat inriktning under de senaste åren. Det verkar som om man kommit till vägs ände med så kallad ”vanlig” migränbehanding med triptaner. Däremot upphör nu en del patent inom området och läkemedelsbolagen tillverkar därför egna slags modeller av ”gamla” migränmediciner.

Inom den riktiga migränforskningen försöker man påverka andra faktorer som inte ska påverka eller manipulera blodkärlens sammandragningar i hjärnan. Genforskningen står nu i centrum som till exempel med CGRP. Man börjar nu också få mer kännedom om sjukdomsmekanismerna vid migrän och de gener som man tror bidrar till sjukdomens uppkomst samt även de jonkanaler som man också bedömer har en påverkan på sjukdomen.

Tyvärr måste man dock konstatera att den riktigt genomgripande migränforskningen, som ska kunna resultera i nya migränmediciner, lyser med sin frånvaro. Inom de närmaste två åren ska vi inte vänta oss några nytillskott på det området. Däremot kan det finnas möjlighet att migränplåstret och inhalatorn kan komma ut på marknaden inom ett par år.

Vi som lider av migrän och hoppas på ny migränbehandling får göra som vanligt. Vänta!

Önskar allt väl,
Max